Hoppa till innehållet

1735 ITA

Från Wikipedia
1735 ITA
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckarePelageja Sjajn
UpptäcktsplatsSimeizobservatoriet
Upptäcktsdatum10 september 1948
Beteckningar
MPC-beteckning(1735) ITA
Alternativnamn1948 RJ1, 1929 DA, 1931 RF1, 1934 BC, 1935 GC, 1937 TN, 1948 TB1, 1948 TK, 1951 DL, 1951 EY, 1952 HN2, 1952 JB, A907 GC[1]
Uppkallad efterInstitutionen för teoretisk astronomi
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 21 januari 2022
Aphelium3,546 AU
Perihelium2,728 AU
Halv storaxel3,137 AU
Excentricitet0,1303894
Siderisk omloppstid5,56 år
Medelomloppshastighet16,82 km/s
Medelanomali123,0°
Inklination15,61°
Longitud för uppstigande nod9,214°
Periheliumargument275,1°
Fysikaliska data[1]
Diameter61,8 km
Synodisk rotationsperiod12,5 h
Albedo0,051
Absolut magnitud (H)10,08[2]

1735 ITA eller 1948 RJ1[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 10 september 1948 av den ryska astronomen Pelageja Sjajn vid SimeizobservatorietKrim. Den har fått sitt namn efter Sovjetunionens Vetenskapsakademins Institution för teoretisk astronomi.[3]

Asteroiden har en diameter på ungefär 61 kilometer.

  1. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1735 ITA” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1735. Läst 3 september 2017. 
  2. ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
  3. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1735) ITA. Springer Berlin Heidelberg. sid. 138. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1736. Läst 3 september 2017